”Norden är en av världens mest attraktiva affärsmiljöer”

De nordiska länderna, stabila och liberala men små och exportberoende, är attrak-tiva för företag men sårbara för externa riskfaktorer. Analytikern Danielle Haralambous på ansedda The Economist Intelligence Unit ger sin syn på Norden från ett internationellt perspektiv.

Hur känsliga är de nordiska ländernas, och i synnerhet Sveriges, ekonomi för politiska och ekonomiska förändringar i resten av världen?
– De nordiska länderna är starkt beroende av export, vilket gör dem särskilt sårbara för externa riskfaktorer. Ett exempel är den senaste tidens växande protektionistiska strömningar med den amerikanska administrationen i spetsen, som sätter det globala handelsutbytet på spel. De nordiska ekonomiernas öde är också knutet till deras europeiska grannar, där den ekonomiska tillväxten under senare år kommer att bromsas av svaga offentliga finanser och långsam implementering av strukturella reformer.

Vilka händelser i omvärlden kommer att få betydelse för den ekonomiska utveckligen i Norden i ett kortare perspektiv, som du ser det?
– Flyktingkrisen 2015–2016 ledde till en ökning av främlingsfientliga stämningar i framförallt Sverige och Danmark, vilket bidrog till en politisk fragmentisering som har skapat instabilitet och gjort den traditionella konsesusbaserade styrningen svårare. I Sverige står invandring, integration och nationell säkerhet högt på den politiska dagordningen. Stödet för Sverigedemokraterna innebär att året val sannolikt inte kommer att ge varken höger- eller vänsterblocket majoritet. Det mest troliga resultatet är ännu en svag minoritetsregering som är beroende av samarbete med oppositionen, vilket begränsar regeringens möjligheter att genomföra betydelsefulla ekonomiska reformer.

Och i ett längre perspektiv?
– De nordiska länderna är bland de mest attraktiva miljöerna i världen för företag, med högutbildad arbetskraft, en öppenhet för internationell handel och investeringar, sofistikerade finansmarknader, robust infrastruktur och en gynnsam miljö för forskning och utveckling. Men det finns inhemska utmaningar. I Sverige handlar de bland annat om hushållens ökande skuldsättning och en åldrande befolkning. Sverige har också mindre utrymme för att öka sysselsättningsgraden än de flesta andra länder, vilket innebär att de ekonomiska utsikterna i ett längre perspektiv är beroende av ökad produktivitet, vilket i sin tur bara kan åstadkommas genom reformer på arbetsmarknaden.

Vad skulle vara ett ”best-case scenario för de nordiska länderna?
– En liberalisering av EUs handelsregler skulle vara extremt fördelaktig för handelsberoende länder som de nordiska, men de multilaterala handelssamtalens kollaps gör att alla framsteg på den här fronten kommer att ske i bilaterala överenskommelser på EU-nivå. Inte desto mindre kommer Sverige sannolikt att fortsätta fokusera på högteknologiska och kunskapskrävande industrier och tjänster och på det sättet vara i ett bra läge för att kunna dra nytta av det stigande välståndet i växande ekonomier, en tillväxt som kommer att fortsätta förändra den globala ekonomins struktur.