Städerna är nyckeln till en hållbar utveckling

Den sociala hållbarheten måste inkluderas i planerings-processen när framtidens hållbara städer ska byggas, säger Monica von Schmalensee, ordförande i Rådet för hållbara städer.

Städerna och deras utveckling är nyckeln till ett hållbart samhällsbyggande. Det anser Monica von Schmalensee, tidigare bland annat vd på White Arkitekter och nu ordförande för Rådet för hållbara städer som tillsattes av regeringen i slutet av 2017.
– Staden är både framsidan och baksidan av myntet. Städerna har ett stort klimatavtryck, men också en skalfördel som gör att det är där förändringar får störst effekt. Och det har hänt mycket på området på senare tid, konstaterar hon.

Redan i mitten av 2000-talet uppmärksammade den dåvarande regeringen att den starka urbaniseringen ledde till att städer förtätades och regionerna växte kraftigt. År 2008 tillsattes Delegationen för hållbara städer som en arena för samarbete, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning över sektorsgränser. Uppdraget var även att stimulera hållbar stadsutveckling. Efter avslutat uppdrag ersattes delegationen av Plattform för hållbar utveckling.

Det nu inrättade rådet består av tio myndigheter, kommunerna (företrädda av SKL) och länsstyrelserna. En gemensam åtgärdslista lämnades över till regeringen och miljö- och stadsutvecklingsminister Karolina Skoog redan den första juni.
– Nu ligger fokus på själva görandet – att hitta exempel, driva fram idéer och komma med lösningar för att göra våra städer mer hållbara och inkluderande, säger Monica von Schmalensee.

Just de sociala aspekterna av hållbarhet behöver lyftas fram ännu mer, anser hon.
– Problematiken med städernas stora klimatpåverkan och omställningen mot en cirkulär ekonomi kan vi adressera med de verktyg vi har. Men att göra staden inkluderande, tillgänglig och trygg för alla kräver ett långsiktigt perspektiv, som också måste genomsyra planeringsprocessen. Marknaden har ett annat uppdrag, säger hon.
– Vi måste bland annat planera för fler behov än bilismen. Trafiksepareringen har gett upphov till områden där ingen vill röra sig, gångtunnlar, mörka skogspartier och tomma lekplatser. Vi måste ta vara på mellanrummens möjligheter i staden. Monica von Schmalensee lyfter också fram den kulturella hållbarhetens betydelse. Det kan handla om att främja kulturyttringar, arbeta med konstnärliga uttryck och ljusdesign samt att involvera unga människor i skapandet av nya platser.