”Hushållens skuldsättning är ett orosmoln”


Vilka marknadseffekter får det svenska valresultatet?
– Kortsiktigt ser jag ingen anledning till oro, förutsatt att det nya politiska läget inte hämmar förmågan att fatta nödvändiga beslut, säger Danielle Haralambous, analytiker på The Economist i London, som talade vid invigningen av Nordic Property Expo.

danielle haralambous

I sitt seminarium gjorde Danielle Haralambous, som jobbar på den brittiska affärstidningen The Economists analysavdelning, en bedömning av världsläget och konsekvenserna för den nordiska marknaden. Hon spådde att den globala tillväxten, som i år hamnar på drygt tre procent, kommer att avmattas de närmaste åren. För EU-området trodde hon på en tillväxt på 1,5 procent nästa år.
– För Sveriges del ser det lite bättre ut, vi tror på en årlig tillväxt på drygt två procent fram till 2022, säger hon.
Orosmolnet, enligt Danielle, är hushållens skuldsättning.
– Den har ökat kraftigt, vilket samtidigt ökar sårbarheten i ekonomin och påverkar fastighetsmarknaden och bostadsbyggandet.
– Vår bedömning är, och har under de senaste åren varit, att den svenska fastighetsmarknaden är övervärderad, att husen är för dyra.
Anledningen att marknaden inte kollapsade när priserna började sjunka i fjol berodde på förtroende, menar hon:
– Stora investerare har fortfarande förtroende för ekonomin och den politiska förmågan, vilket i sin tur styr efterfrågan, säger Danielle.
– Faran ligger i om investerare tror att priserna är på väg ned och börjar sälja ut fastigheter. Då kan det snabbt utbryta panik på marknaden.

Det osäkra politiska läget efter valet tror hon inte behöver få drastiska effekter.
– Landet måste ju styras. Och så länge marknaden tror på politikernas förmåga att komma överens finns ingen anledning till oro. Skulle däremot den politiska oenigheten inte lösas kan det, på sikt, få allvarliga konsekvenser.